”Du är Spencer Charles, va? Harrys vän?” säger Paul och jag nickar. ”Kom med in här då.”

Jag är helt stum. Paul vet verkligen vad jag heter. Jag kollar på resten av familjen när vi går igenom dörren och jag ser på pappa att han är lite sur. Jag kan lätt gissa varför. Han gillar inte när folk säger att jag heter Charles i efternamn. Jag döptes till de la Rosa som pappa och mina syskon heter. Men när mamma gifte sig med Richard och antog Charles istället ville jag också heta det. Jag bodde med mamma och jag ville inte få massa frågor i skolan varför jag inte heter likadant som min familj i efternamn. Så även om de la Rosa är mitt riktiga efternamn använder jag mig alltid av Charles för det känns helt enkelt mer jag.

Vi följer efter Paul i en lång korridor. Jag som trodde att bandet skulle vara innanför denna dörr då det stod deras namn på dörren. Men så fel man kan ha. Vi stannar utanför en dörr igen. Så många dörrar det finns här. Paul öppnar dörren och nyfiket kollar jag runt men ser ingen av killarna här heller.

Harrys point of view
Otåligt går jag fram och tillbaka. Jag vet att hon ska komma, hon skulle aldrig svika Adriana, men det är något inom mig som säger att hon inte kommer ändå. Tillslut hör jag äntligen Pauls fotsteg. Träffar man någon konstant lär man sig tillslut hur den personens fotsteg låter. Vi alla vänder oss mot därifrån vi hör honom. Louis och Zayn vet att det är Spencer som kommer medan Niall och Liam tror att det är ett fan som vann en tävling som kommer. Jag ser äntligen Spencer och brister ut i ett stort leende.

”Oh, jävlar vilken brud. En solklar nia,” säger Niall så att bara vi hör det och får Louis och Zayn att brista ut i skratt.

Medan hennes familj stannar fortsätter Spencer mot oss, eller rättare sagt mig. Jag står längst bak av oss fem så hon går först förbi Liam som hon ler åt. Sedan Niall och jag ser hur Niall vänder sig om för att kolla på hennes rumpa. Jag vill bara slå till honom. Ingen kollar så på Spencer utom jag. Sedan går hon förbi Louis och high-fivar honom. Sedan high-fivar hon Zayn. Och sedan är hon framme vid mig. Hon stannar med ansiktet fem centimeter ifrån mitt och jag nickar mot henne. Vi kysser varandra.

”Wow, Harry. Ta det lugnt. Du vet att Paul inte tillåter oss att kyssa fans sådär,” säger Niall snabbt. ”Visst Paul?” Han vänder sig mot Paul och Paul bara skrattar. ”Vad är det jag har missat här?”
”Liam och Niall, det här är Spencer. Tjejen jag har träffat på sistone,” säger jag stolt och jag ser hur Niall blir röd i hela ansiktet. ”Så jag skulle bli glad om du slutade kolla in henne, Niall.”
”Jag är ledsen, bror, jag visste ingenting”, säger Niall till sitt försvar.
”Nu vet du,” säger jag.

Spencers point of view
Jag skrattar tyst åt Harry och Niall. Men det de nyss pratade om känns helt overkligt. Att Niall kollade in mig? Det finns inga ord för det, en vild fantasi som jag och miljontals andra tjejer har. Jag går tillbaka och ställer mig jämte Adriana som hittills inte har sagt ett ord. Utan hon har bara stått och glott på dem som om hon sett ett spöke. Jag tar tag i hennes hand och så går vi närmre killarna.

”Jag tror att min lillasyster här vill ha en kram av er, inte sant?” säger jag och vänder min blick mot Adriana som blygt nickar.

Killarna fattar vinken och medan jag flyttar på mig och släpper hennes hand kommer alla fem killarna och kramar om henne så hon hamnar i mitten. När de kramats klart ser jag hur Harry har burit upp henne.

”Det var längesedan vi träffades nu, tjejen. Vad kan det ha varit? Ett år sedan?” säger Harry och Adriana nickar. ”Pedro eller Wendy, tar ni kort på mig och Adriana?”

Pappa gör som Harry säger och tar upp kameran och tar dagens första kort. När hon har tagit ett kort med Harry tar hon ett med alla. Efter det ett och ett. Och sedan är det Jonathans tur att ta kort. Jag vet att han är ett fan av dem även om han inte vågar erkänna. Han är ju kille. Han måste ju vara cool.

Även om det känns konstigt tar jag kort med alla också. Bara för att ha kort med dem även om jag nästan är säker på att jag kommer träffa dem igen. Men inte som nu. När Wendy och pappa säger att de vill ta kort börjar jag små skratta. Pinsamma föräldrar. Medan de håller på ser jag hur Louis kommer upp till mig och Harry som jag står jämte.

”Eleanor säger att hon verkligen gillade dig, Spencer. Och hon ville att jag skulle fråga om hon kunde få ditt nummer?” säger Louis.
”Ja, visst kan hon det,” svarar jag honom. ”Om du ger mig hennes nummer kan jag smsa henne nu?”
”Visst, här är det,” säger Louis och visar upp sin mobil där Eleanors nummer står.

Till Eleanor:
Hej Eleanor! Det är Spencer här, Harrys vän om du kommer ihåg mig. Alla killarna hälsar till dig och speciellt min lillasyster som säger att du är hennes största idol! Hoppas vi ses snart igen! :)

Jag får inget svar från henne så jag lägger ner min mobil igen. Vi slår oss ner på två soffor som står där inne i rummet. Efter som att vi är tio stycken, elva med Paul, så är det trångt så Harry ber mig sätta mig i hans knä och det gör jag mer än gärna.

”Adriana, vill du sitta i mitt knä? Snälla, snälla!” ber Niall. Jag ser hur Adriana lyser upp som en stol.
”Ja, jätte gärna!” säger hon och hoppar upp från där hon satt och skyndar sig över till Niall.

När vi har varit där inne i en timme måste de skynda iväg. Så vi sitter kvar här inne tills sju då Paul följer oss till våra platser. Vi får gå ut jämte scenen och det första man ser hur hela arenan är fylld med människor. Som tur var ser inte så många folk oss, men de som gör det kollar på oss i avundsjuka. Speciellt eftersom de inte vet vilka vi är. När vi kommer fram till våra platser ser Paul till att vi verkligen är på rätt och sedan lämnar han oss själva. 

Snart är konserten här! Och sedan är det inte lång tid tills Spencer berättar för Harry. Vad tror ni att det är? Gud vad kul det är att läsa era kommentarer, ni vill verkligen veta! Och jag kan inte klandra er, man blir nyfiken! Och jag tror att det är väldigt oväntat faktiskt.

Imorgon åker jag till Kalmar. Hur länge jag stannar vet jag inte faktiskt. Och inga förinställda heller. Så jag får tyvärr reta er lite och ni får inte reda på Spencers hemlighet än. Mohaha! 

Kram!