”Så får han komma eller inte?” frågar jag i telefonen till kvinnan på andra sidan luren. Det är hon som bestämmer över hela fotograferingen idag så jag tycker att det är bäst att ringa henne först för att höra om Harry får hänga med. ”Ja, okej. Men vi ses snart då. Ha det så bra, hejdå.”
”Vad sa hon? Får jag komma?” frågar Harry.

”Hm.. Ja, men på ett villkor,” säger jag och ler snett. ”Du måste plåtas i underkläder och tillåta att de bilderna är med i katalogen, annars får du inte komma.”
”Kör till!” säger han exalterat. ”Åh, vad kul det ska bli. Ska jag posera så här?” Jag börjar skratta åt honom när han börja hålla på och posera på olika sätt. ”Eller kanske så här?”
”Varför kan jag aldrig lura dig?” suckar jag.

”Kanske för att jag känner dig bättre än av du känner dig själv,” säger han leende.

Det är någon som plingar på dörren så Harry går för att öppna. Så klart är det Nadia. Rätt i tid. Klockan är halv nio och vi två ska snart åka. Förvånansvärt nog så sover Nathaniel fortfarande. Jag och Harry går in till hans rum och pussar honom adjö på pannan innan vi går ut till hans bil. Jag sätter mig så klart i passagerarsätet. Jag måste börja övningsköra snart. Att ha ett körkort skulle förenkla allt så mycket så att det inte är sant.

När vi väl börjar fotografera går allt jätte bra. För att vara första ”riktiga” fotograferingen går allt jätte bra för mig. Det är bara för att Harry är där. Bara vetskapen om att han finns i samma rum som mig gör att jag klarar det bra. Det var samma sak som när jag blev anlitad till deras agentur. Jag visste att han satt utanför och väntade på mig och vare sig jag skulle fått ett ja eller nej skulle han vara där. Han gör verkligen under för mig. En människa gör så att jag klarar av allt. Det är ganska sjukt ändå.

Vid halv två får alla vi som är där en paus i en timme för att kunna äta något. Jag och Harry går till närmsta restaurang och till min lycka är det en kinarestaurang. Jag älskar kinamat. Eller rättare sagt, jag älskar friterad kyckling med ris och sötsur sås. Vi får ett bord vid ett fönster och slår oss ner där. Jag börjar kolla i menyn även om det är ganska onödigt då jag redan vet vad jag ska ha. När kyparen kommer tillbaka beställer jag in friterad kyckling med ris och sötsur sås så klart och Harry tar detsamma.

Helt plötsligt tar Harry upp sin mobil och tar ett kort på mig. Jag blir förvånad då jag inte alls var med på det och måste se helt förfärlig ut på kortet. Så jag tar upp min mobil och tar på honom. Inte för att man ser honom så bra då hans mobil är framför hans ansikte. Han tar ett nytt och så sitter vi ett tag och tar helt onödiga bilder på varandra. När vi är klara väljer jag ut det bästa kortet på honom och lägger upp det på Twitter med texten ”Så här romantisk är min pojkvän... Haha!” Jag får snabbt massor av svar. Ett av dem är ifrån Harry. ”Ja, för du är ju så mycket mer romantisk.” med en bild på mig med mobilen framför näsan.

”Här har ni maten,” säger kyparen och ställer ner ena tallriken vid mig och sedan den andra vid Harry. ”Jag hoppas att det ska smaka.”

”Tack så mycket,” säger jag leende.

”Tackar,” säger Harry.

Vi hugger in i vår mat när det från ingenstans knackar på fönstret jämte oss. Jag vänder upp blicken för att se en tjej i tolvårsåldern stå där med världens största leende på läpparna. Hon måste vara ett fan. Varför skulle hon annars knacka just där vi sitter? Harry suckar högt men jag bryr mig inte. Han ser uppriktigt ledsen ut. Han kollar bedjande på mig och jag ler mot honom.

”Vad är det?” frågar jag.

”Jag ville ha en lugn och ensam dag med dig. Men jag är så dum som tror att det skulle gå. Det är bara det att ibland blir det för mycket även om jag älskar mitt jobb så vill man bara ha en paus ifrån allt ibland,” säger han nedstämt.
”Jag förstår dig,” säger jag. ”Men oroa dig inte. Bara låtsas om som om dem inte är där.”
”Det är inte så lätt som det verkar. Du kommer förstå det snart,” säger Harry.

”Som tur var är det lätt att fixa i alla fall,” säger jag glatt.

”Hur?” frågar han oförstående.

”Bara att be om ett annat bord,” säger jag. Som tur var går en kypare förbi precis och jag stannar honom. ”Ursäkta mig, men skulle vi kunna få ett nytt bord?”
”Vad är det för fel på detta bordet om jag får fråga?” säger han och kollar upp. När han ser tjejerna utanför som nu har blivit ännu mer förstår han. ”Kom med här så ska jag hitta ett nytt bord. Nej, nej. Lämna tallrikarna så hämtar jag dem snart. Vi kommer så klart inte släppa in några som vi förmodar är fans.”
”Tack så mycket, det är väldigt vänligt av er,” säger jag leende.
”Ja, tack så hemskt mycket,” säger Harry.

Vi äter upp det sista i tystnad. Det är inte mycket kvar och vi båda två är riktigt hungriga så det går snabbt. När vi är klara har vi ungefär en kvart kvar tills jag börjar jobba igen. Jag vill att Harry ska gå ut och ta bilder och skriva autografer med fans. Men han är inte lika sugen på det. Han säger att denna dag är om mig och då ska han inte göra sådant. Jag känner fortfarande skuldkänslor för fansen som står där ute och väntar på honom. Jag vet hur de känner. Jag har känt likadant allt för många gånger. Men jag ger mig tillslut. Harry är för envis så vi tar bakvägen och skyndar oss till studion.

Vid sex är vi helt klara. Harry har somnat på en stol och jag är slutkörd. Jag går fram till honom och kramar om honom. Han vaknar av det och vi åker tillsammans hem till mig. Eller ja, han bor ju också här i två månader. Nadia och Maisy sitter i vardagsrumssoffan och Nathaniel sitter på golvet och leker med några bilar. Nathaniel springer fram till oss och kramar om oss och sedan går han snabbt tillbaka till bilarna igen. Nadia och Maisy ser hur trötta vi är och de skickar iväg oss till sängs på direkten.

Hääääääänder absolut ingenting alls! Men det kommer i nästa. Hm. Vad säger jag inte men det kommer snart i alla fall. Förhoppningsvis imorgon. Kommentera på om ni vill ha det imorgon!