Vi fortsätter prata och jag berättar om allt mellan Zayn och mig för en otroligt nyfiken Lucas. Efter 20 minuter kommer en ensam Wilma tillbaka och kör oss till skolan där vi bara hinner gå på den sista lektionen, Spanska. Ett roligt ämne med en tråkig lärare. När skolan är slut åker jag själv hem och äter mellanmål, fil med cornflakes och efter det går jag in på mitt rum och då ser jag ett brev. På det står det ”To my beautiful Izabella from Zayn.”


September 18th 2011
My dearest Izabella Smith,
I'm here awake and can't really sleep but I do not want to wake you up either, you are to beautiful in your sleep.Why do you have to live so far away? I want to lay next to you every night and wake up and see your smile the first thing I do, I want to hug you and be the one who says “Everything is going to be okey” when you wake up of a nightmare and most of all I want to be able to say “I' will be there in 10” when you call me in the middle of the night. But you can not have everything you want, I still got you and that's the best.


But this, the way we have it now, it is still good in one way. We never take each other for granted and when we are together, we take care of every little minute we have. But it is also fun to always have something to look forward to and when I am down I know that you will soon be here again and that always cheer me up. But I would rather want you near me all the time, but there is nothing I can do so I have to see everything in a positive way.

 

I miss you, yep. I miss you know even though I am here in the same room as you. It is like I miss you all the time, even when I am with you as now. I guess I have missed you my whole life. Before I met you, I missed something. It was like I did not have everything in my life, even though I had the dream life of so many. But it was something and that something was you. My life is complete now, there is nothing I miss any more.

 

I remember when I first met you, like I ever will forget it. That sunny Sunday in July in Stockholm when I went out for a smoke by myself, when no one wanted to go with me. I can't really explain how glad I am for taking that smoke, I really can not. Or how glad I am that I went out by myself. I remember how shy I was, at first I didn't even dare to go up to you. But as you know I did it and I

haven't regret it for a second.

 

My beautiful girlfriend who is the most incredible human walking on this planet. With the smile that make me smile no matter what and the eyes that kills. I do not see how you can not see how amazing you are. There isn't no one that is not happy when you are around, you make everyone happy by just being there. I just want you to know how amazing you truly are, and that's why I am going to tell you it to you every single day until you understand it.

 

But I am getting tired now, so I am going to go and lie next to you and sleep a bit. I am going home tomorrow, well it is actually today. I do not want to, I want to stay here with you and be here for you because I know you have a rough time. But you can call me any time, any where and I will talk with you whatever you have on mind. But you are back in 12 days and then you and me will have the best time ever. I have planned something special for us. I will not tell you before you are back no matter what you say, it is much more fun when you are curious. As you always are when you do not know what will happen, but that is just fun.

Many kisses and hugs,

Zayn Malik

 

Jag läser igenom brevet om och om igen, tills jag lägger ner det igen och går till min spegel och sätter fast det med häftmassa där på. Jag går och letar efter min mobil för att skicka ett sms till Zayn, men hittar den inte så jag lägger mig i sängen och slår på teven. Jag somnar fort och vaknar upp av att jag får ett sms och letar efter telefonen och hittar den liggande under sängen. ”Jag, mamma och pappa kommer tydligen till dig nu. Är du hemma?” Smset var från Wilma. Jag svarar henne att jag är det och kommer på att jag skulle smsa Zayn så jag tar upp konversationen med honom och börjar skriva. ”I just saw your letter. You are the best, I couldn't wish for a better boyfriend. What are you doing? Miss you much :-) xxx” Jag går ut från mitt rum och ut till köket och där står mamma och pappa och gör middag. Förmodligen till vår familj och Wilmas.


”Varför kommer Wilma och de hit?” säger jag

”Får vi inte träffa våra vänner? Du är inte den enda med vänner.” säger mamma
”Ja, för de brukar ju komma hit så ofta på vardagar.” säger jag

”Lägg ner nu. De kommer hit på middag bara, okej?” säger pappa

”Jaja.” säger jag surt och går ut till teven där tvillingarna sitter och kollar på Bilar som vanligt. ”Hur var det i skolan idag?”

”Vi var i en skog och så var det en grill där i som vi grillade korv på.” säger Troy

”Låter... Väldigt kul.” säger jag och då hör jag att någon kommer in i lägenheten och går dit för att välkomna dem. Jag och Wilma går in på mitt rum och slår oss ner oss på min säng. ”Varför skulle ni hit idag?”

”Ingen aning.” säger hon och tar upp sin mobil, men lägger snabbt ner den igen. ”Fick reda på det när jag smsade dig.”

”Hm.. Okej” säger jag och då får jag ett sms från Zayn. ”You are! At Niall's with him and Harry. They say hi! What about you? Miss you too xx” Jag lägger ner telefonen igen eftersom mamma ropar och säger att maten är klar så vi går dit och slår ner oss vid bordet för att äta.

”Jo, det är så här att-” börjar mamma

”Jag visste att det var något!” säger jag lite för högt

”Jag skulle säga att det var lök och champinjon i den” säger hon och pekar på en form. ”Och i den är det inte.” säger hon och pekar på en annan.

”Oj jaha..” säger jag och middagen fortsätter utan att de nämner något intressant, bara om deras jobb eller gamla grejer som hände när de var unga. ”Får vi gå från bordet?”

”Nej, vi behöver prata med er två om en sak.” säger pappa allvarligt. Jag och Wilma utbyter en blick och vi kollar sedan tillbaka på våra föräldrar.

”Vadå?” säger Wilma

”Vad tror ni?” säger Åsa, Wilmas mamma

”Inte en blekaste.” säger jag

”Kom igen och säg då.” säger Wilma

”Gissa istället.” säger Björn, Wilmass pappa

”Får vi gå?” säger Kewin

”Visst, gå ni och lek.” säger mamma

”Men bara säg!” säger jag som har börjat bli otålig och precis då får jag ett sms från Zayn som skriver hur amazing jag är, som han sa att han skulle göra varje dag. Jag svarar honom med ”You are much more babe.” Och lägger ner telefonen igen.

”En ledtråd är han du nyss smsade med.” säger pappa och jag och Wilma kollar konstigt på varandra

”Vad tusan har ni kokat ihop nu?” säger jag

”Gissa bara. Och han Niall är där med i ett hörn.” säger Björn

”Ehm... Vadå? London?” säger jag förvånat

”Rätt!” säger de i kör

”När?” säger Wilma

”Vi åker ju den fredagen den 30nde och så kommer de torsdagen den 6e.” säger pappa

”Lucas också?” säger Wilma

”Nej, han ville inte hänga med. Men ville ändå resa, så han ska till Mallis med Albin och Robin.” säger Åsa

”Säg inget till Zayn, så säger jag inget till Niall så blir det som en överraskning?” säger Wilma

”Deal.” säger jag och highfivar med Wilma


Skit i vad jag någonsin har sagt innan om att något var svårt. DET HÄR BREVET, herre min gud vad svårt. Jag har seriöst jobbat på det varendra dag sedan förra kapitlet.. Nu är det ute i alla fall, och ska försöka uppdatera oftare nu :-) Snart lov och inga läxor på ett tag! Underbart!

5 kommentarer

Johanna

26 Mar 2012 21:38

Jag började gråta när jag läste brevet, så underbart vackert! Det har du verkligen lyckats med! Älskar novellen btw!

Anonym

26 Mar 2012 21:42

Åh. Vilket brev!

adina

27 Mar 2012 14:57

Gud. Brevet var typ det finaste jag nånsin läst, helt tårögd! :o fyfaaan asså, hoppas det kommer mer snart hihi har längtat! :D

Anonym

27 Mar 2012 20:20

Superfint brev :D Nya delen NUUUU, bästa novellen på länge!

Anonym

28 Mar 2012 15:30

Jättebra novell! En till del, nu haha :D

Kommentera

Publiceras ej