"Eleanor! Hur är det med dig?" säger jag samtidigt som jag kramar om henne. Vi har inte setts sedan den gången hemma hos Harry och Louis, men vi har pratats vid över sms lite granna under tiden i New York. 
"Det är super med mig, jag saknar Louis såklart men om två dagar åker jag och möter upp dem i LA så det kan inte bli bättre," säger Eleanor med ett stort leende på läpparna. "Själv då?"
"Det är bra med mig. Jag kom ju hem igår," säger jag.
"Hur känns det efter vad hon tjejen skrev till dig? Du vet att du inte ska lyssna på dem, de är bara avundsjuka," säger Eleanor och jag svarar inte utan bara kollar på henne. Hur vet hon vad som har hänt? "Jag pratade Louis innan jag åkte hit och han berättade för mig." Såklart.
"Det.. Det känns konstigt såklart. Och jag vill inte bry mig om vad hon skrev, men det är lättare sagt än gjort," säger jag.
 
Hon berättar lite mer om hur jag ska hanskas med fansen innan vi fortsätter mot dansgolvet där både mina och hennes vänner är och skiljs åt där. Hon går till sina vänner och jag går till Maisy, Tyler och Isaac. Vi dansar ett bra tag tills vi rör oss mot baren där jag beställer varsin öl till alla oss. Jag insisterar på att betala för alla oss fyra och efter ett tag går de med på att jag betalar. 
 
Vi slår oss ner på varsin stol vid baren och dricker upp vår öl. Som tur var så kommer det inte upp varken killar till mig och Maisy eller tjejer till Isaac och Tyler. De måste tro att vi är två par. Jag är nog den enda som drar nytta av det. Alla andra är singlar. 
 
"När Harry är hemma igen får ni två ha en fest i er lägenhet igen. Alla saknar honom och er förra fest var en av de bästa vi har varit på så det skulle varit perfekt," skriker Tyler för att överrösta musiken. 
"Fråga om han kan ha en fest hemma hos sig istället," skriker Maisy kaxigt tillbaka. 

Alla vi tre, jag, Tyler och Isaac, kollar med en undrande blick på varandra. Maisy brukar inte vara såhär. Vi tar det med en klackspark och det är snabbt glömt igen. Vi fortsätter prata om festen och Tyler och Isaac frågar mig frågor om Harry. De verkar verkligen sakna honom. Fast egentligen, säg en person hemma i Holmes Chapel som inte gör det. 
 
Isaac beställer in varsin ny öl till oss innan vi beger oss mot dansgolvet igen där Whistle av Flo Rida spelas. Efter att vi har dansat ytteliggare trettio minuter är jag helt slut i mina fötter. Dum som jag är tog jag på mig ett par extra höga. Så fötterna värker som aldrig förr. Jag frågar om någon av dem ska hänga med för att sätta sig ner och Tyler hänger med mig. Jag blir inte förvånad över att det är han som säger att han kan hänga med mig utan för att Maisy inte ens säger något till mig. 
 
Vi slår oss ner vid baren och jag ber bartendern överraska mig med en drink. Det gör han och jag får in en rosa drink som smakar hallon. Den är riktigt god. Inte undra på att han valde just den. Tyler beställer in en öl till sig. Jag vänder mig om för att se vilka människor som finns här. Om det finns någon annan jag känner igen. Förmodligen inte. Den enda jag hajar till på är en kille som påminner om Harry bakifrån. Samma klädstil och brunt, lockigt hår. Men när han vänder sig om är de inte lika alls.
 
Tyler går upp till dansgolvet igen och frågar om jag vill hänga med. Jag väljer att stanna här. Det värker fortfarande i fötterna. Även om jag är van vid klackskor så gör de här riktigt ont. Jag skulle ha valt converse eller några andra skor utan klack. Men det är inget jag kan göra något åt nu. 
 
Någon kommer upp och sätter sig jämte mig så jag vänder mig dit. En kille, eller rättare sagt man, som måste vara i trettio årsåldern. Han ler mot mig och beställer in en öl till sig. Sedan beställer han in en ny drink till mig. En likadan som jag redan har. Den kommer och jag tar såklart inte emot den. Han ställer den framför mig men jag ignorerar den, och honom, och kollar åt ett annat håll. Herregud, han är minst tio år äldre än mig. Jag föredrar killar i min ålder, tack. Plötsligt känner jag hur någon slår armarna om mig och jag hoppar till och kollar upp. 

"Hon är här med mig, jag är ledsen men hon föredrar det andra könet," säger Eleanor. 
 
Killen, mannen eller vad han nu är, blir röd i ansiktet innan han ursäktar sig och tar sin öl och reser sig. Jag, Eleanor och bartendern börjar skratta i kapp. Bartendern fattar att Eleanor bara skyddade mig. Eleanor slår sig ner jämte mig och så tar hon åt sig drinken jag fick från mannen. Hon säger att den ändå är betalad så varför låta den gå åt spillo? Hon har så rätt. 
 
"Jobbar du? Är det därför du inte stannade kvar längre i Amerika?" frågar Eleanor.
"Jag åkte inte hem för jobb -  nej. Men jag har ett jobb, bara inte ett jobb jag går till varje dag," berättar jag för henne.
"Du borde hänga med mig, gud vad kul det skulle vara. Så slipper jag vara ensam när dem är upptagna och så behöver jag inte vara ensam tjej!" säger hon.
"I wish typ, det hade varit riktigt roligt men det hade inte gått," säger jag besviket.

Wey Eleanor är med och allt. Tror ni Eleanor lyckas övertala Spencer? Spencer är ju ganska (läs: jätte) envis. But only time will tell.
 
Bild är inte klar än men tyckte ni förtjänade kapitlet än då. Så bild kommer upp senare.

10 för nästa.
 
Kram! ♥
 

”Vad vill du att vi ska göra?” säger Harry.

”Det finns inget vi kan göra,” säger jag dystert. Det är inte såhär jag vill att fans ska få reda på det. Jag vill inte ens att de ska få reda på det. Inte än i alla fall. ”Jag får leva med det helt enkelt.”

”Vi får låtsas som om ingenting. Så att de tror att det bara är ett dumt rykte eller något. Jag kommer hålla tyst om det och inte svara på några frågor om det. Och så går vi ut med det när du känner dig redo,” säger Harry.

 

Med hans sista mening slår det till något hos mig. Det har alltid varit min vilja vi har brytt oss om. Han har aldrig fått säga om han vill dejta öppet eller inte. Han har heller aldrig sagt till något om han ville berätta om mig för killarna före vi började dejta heller. Jag sa att jag inte ville och då gjorde han inte det. Det har alltid varit min åsikt vi har gått efter.

 

”Jag kom precis på att det har alltid varit min åsikt vi har gått efter. Du måste yttra dig också. Vill du att vi ska vara ett officiellt par nu eller vill du vänta?” frågar jag.

”Jag vet inte,” säger han. ”Jag antar att jag vill att alla ska veta att du är min, bara min och ingen annans. Men å andra sidan, detta livet passar inte för alla och jag kan inte tvinga någon att vara en del av det på direkten innan man har fått känna på det lite,” säger han.

 

Han har rätt vilket han brukar ha. Han är faktiskt riktigt klok ibland. Vi pratar igenom om allt möjligt. Vi pratar klart om detta innan vi på börjar att prata om Nate och vad vi ska göra där. Även om vi redan var överens om att det var bäst för honom om han stannar i New York hos pappa och Wendy. Vi bestämmer att vi ska fortsätta där vi var innan. Leva som förut helt enkelt men även ha Nate med oss i tankarna och att vi ska prata om det mer ordentligt när vi ses igen. Att vi inte ska prata på de kommande fem dagarna skippar vi efter detta lilla dramat och säger att vi ska prata i Skype redan imorgon. Helt okej med mig.

 

Vi säger hej då efter det. Nadia är ivrig att få veta vad han sa så jag berättar allt för henne. Även om hon nästan kan förstå då hon har hört mig så är det nog lättare att förstå allt om man hör vad han sa också. Vi kollar klart på filmen som går på teven innan det är dags för mig att bege mig hemåt.

 

Nadia fixar så att jag får skjuts av hennes pappa så jag slipper ta bussen. Och det tackar jag henne mycket för. Och så får jag träffa Mr. Izotov också. Han är lång och då menar jag verkligen riktigt lång. Han måste vara över 1.90 meter minst. Hans svarta bakåtslickade hår fortsätter ner i polisonger som matchar hans tjocka, svarta ögonbryn. Om jag inte visste bättre skulle jag tro att han är en rysk maffiaboss men jag har fått förklarat av mig från Nadia att han jobbar som advokat. Det skulle man aldrig tro om man ser hans utseende.

 

När jag kommer hem är det helt tomt i huset. David har på börjat sitt jobb i Holmes Chapel så han kommer nästan aldrig vara hemma här och Maisy pratade om att Tyler, våran vän hemifrån, skulle komma hit så hon är förmodligen ute med honom någonstans. Jag tar min dator och så går jag och sätter mig framför teven med den. Teven sätter jag bara på så att jag får ljud runt mig. Jag loggar in på alla mina sidor jag brukar använda utom Twitter. Jag är inte sugen på det längre och ska ta en paus därifrån. Förmodligen kommer pausen vara lika länge som mina pauser brukar vara – tre dagar högst.

 

Det tar inte lång tid innan Maisy kommer hem med Tyler och en annan vän hemifrån. Ingen mindre än Isaac. Isaac är blond och blåögd och den kortare av dem två medan Tyler är brunhårig och grönögd och lång. Så man kan säga att dem två är killversionerna av mig och Maisy.

 

”Vi tänkte dra ut, ska du hänga med?” frågar Isaac exalterat.

”Klart jag ska, som om jag säger nej till en utekväll?” svarar jag och ställer ifrån mig datorn.

 

Jag går in på mitt rum och till min garderob. Där bestämmer jag mig ganska fort för en svart spetsklänning med en djupurringning på ryggen. Till det tar jag på mig ett par enkla svart pumps. Maisy sköter som vanligt min sminkning och det blir en enkel sminkning också. Jag tar allt enkelt då vi vill ut så fort som möjligt. Och då jag aldrig bruka fixa mitt hår själv utan David gör det har jag blivit bortskämd och är inte så bra på det längre. Så jag flätar det i två inbakade flätor på varje sida som går ihop i en slarvig, låg bulle där bak.

 

Vi är alla klara runt halv elva så vi går ut då. Vi går till en klubb som ligger lite längre ner på gatan. Den är verkligen inte exklusiv, stor eller känd. Men av alla klubbar jag och Maisy har varit på än så länge, är det den som har bäst musik och skönast människor. Så vi går dit nu när väll går ut. Vi kommer in fort och vi går mot dansgolvet på direkten.

 

Jag hör hur någon ropar mitt namn och jag vänder mig mot därifrån jag hör rösten. Jag skiner upp i ett stort leende. Man kan säga att jag blir förvånad. 


Lite halv segt kapitel, lite mellankapitel sådär men ändå inte, if you know what I mean? Men ja vi har inte gått en vecka i skolan än och vi är redan dränkta i läxor. Börjar bra hörrö. 


Vad tror ni om Tyler och Isaac? Och vem tror ni hon träffar på klubben? :)

Tack för att ni står ut med denna dåliga uppdateringen. Men det ska nog komma igång igen snart igen. Ni har väll inte missat DET HÄR har ni? CHECKA IN OCH SE VAD DET ÄR VET JA! 

Kommentera så är ni mer bäst än vad ni redan är.

Kram på er! ♥

 

Jag läser igenom twitlongen. En gång till efter det. Och en gång till. När jag läser om den igen är det sista gången. Sammanlagt läser jag igenom den fyra gånger. Jag vet inte hur jag ska reagera. Jag vill ta det med en klackspark och bara skita i det, men det skrämmer mig. Rädd för att fler ska ta reda på det. Att det ska komma ut. Hat och uppmärksamhet är det sista jag behöver i mitt liv just nu.

 

Tjejen har listat upp en hel lista med grejer som förknippar mig med Harry. Bland annat att jag att kommer ifrån samma ställe och att jag var hemma samtidigt som han var hemma. Tydligen har hon följt mig på Twitter länge och studerat allting jätte noga. Hon skriver också att jag var i New York på hans konsert när han tillägnade en låt till en speciell tjej. Det finns sammanlagt runt tio olika anledningar varför det skulle vara jag som han dejtar.

 

Det som skrämmer mig mest är hur hon har klurat ut allt. För allt stämmer verkligen. Ingen av dem är påhittade och därmed falska. Vissa människor är rent ut sagt läskiga. Jag trycker bort den och så svarar jag henne med att jag inte är hans flickvän. Det är delvis sant. Vi dejtar bara fortfarande och just nu pratar vi inte alls. Så man kan inte säga att jag ljuger. Jag kollar mitt Twitter flöde lite innan jag loggar ut från Twitter och går in på Facebook istället.

 

”Du ser ut som om du precis har sett ett spöke,” konstaterar Nadia och jag vänder min blick mot henne. ”Vad var det som hände?”

 

Jag bestämmer mig för att berätta för henne. Jag börjar från början med mig och Harry sedan vi var små tills jag bröt upp med honom. Jag berättar till och med om Nate för henne. Det är första gången jag gör det för någon jag inte har känt länge. Man märker på henne att hon tar det bra. Efter jag har berättat om det som hände mellan mig och Harry i New York stannar jag upp.

 

”Så du dejtar Harry Styles, killen i One Direction, och du har en son med honom?” säger hon och jag nickar. ”Åh! Jag vill verkligen träffa honom! Han verkar helt underbar!”

”Vem av dem? Harry eller Nate?” säger jag.

”Jag menade Nate,” börjar hon. ”Men jag vill så klart träffa killen som gör dig lycklig också. Men fortsätt, vad var det som hände nu?”

 

Jag berättar i stora drag vad tjejen skrev till mig innan jag kommer på att det är smartare om jag bara visar henne. Så jag tar och loggar ut från Facebook och loggar in på Twitter igen. Jag trycker upp twitlongen och så vänder jag datorn mot Nadia så att hon kan läsa. Hon läser med stora ögon.

 

”Jag är bara så trött på folk som inte kan låta kändisar vara i fred. Visst att de beundrar dem, men deras privatliv angår fasen inte dem!” säger hon argt. Jag bara stirrar på henne. Sådant utbrott fick inte ens jag. Inombords kanske, men inte utåt. ”Oj, lite för arg kanske. Men det är bara det att min kusin är en känd skådespelare i Ryssland så jag vet hur folk kan vara. Jag gillar helt enkelt inte sådant.”

”Det är lugnt. Du visade bara mina känslor jag inte vågade visa,” säger jag med ett leende på läpparna.

”Ring Harry nu. Du måste berätta för honom.”

”Vi pratar ju inte med varandra. Han kommer aldrig svara.”

”Prova och ring, det skadar inte att testa.”

 

Jag tar upp min mobil och skriver in hans mobilnummer som jag kan utantill. När det har tagit en signal så kommer jag på att han kanske sover. Så jag kollar på klockan och ser att den är snart halv åtta. Han är i Chicago, Illinois, just nu så han ska vara vaken. Efter fem signaler tutar det upptaget. Jag provar igen och det blir upptaget igen. Efter tionde försöket ger jag upp.

 

Nadia har målat klart sina tånaglar så nu ligger vi på hennes säng och kollar på en film på hennes tv. Det tar inte lång tid innan min mobil ringer. Jag kollar glatt på Nadia innan jag tar upp min mobil ifrån fickan. På skärmen står det att det är Louis som ringer. Om jag erkänner blir jag besviken men ändå intresserad av vad han kan vilja mig.

 

”Hej, det är Spencer,” svarar jag.

”Hej Spencer! Det är Louis här,” säger han. ”Jag såg att du ringde Harry innan och jag kände på mig att det måste vara något viktigt annars skulle du inte ringa nu när ni inte ska prata och heller inte så många gånger så jag ska få han och prata med dig!”
”Tack så mycket för att du vill hjälpa mig men jag tror inte att det kommer funka. Han är för envis,” säger jag.

”Jag kan lyckas om jag bara vill,” säger han. ”Först vill jag bara säga grattis eller något för er son. Harry pratade om honom med ett stort leende på läpparna under hela tiden. Och jag själv har inget emot och kan inte vänta på att träffa honom. Han verkar verkligen helt underbar. Men det var inte bara bra reaktioner.. Men! Nu ska inte jag stå här och ta upp din tid och vara en skvallerkärring utan vi säger hej då här vid och så ska jag få Harry att prata i telefonen.”

 

Jag säger hej då till honom och hör hur han öppnar en dörr och stänger den om sig igen. Det enda jag kan tänka på är vem det är som är emot Nate. Vem av killarna. Är det Liam? Eller kanske Niall? Eller är det Zayn? Eller är det kanske bara två av dem eller alla dem tre? Jag vill verkligen veta det. Nu.

 

”Harry, du har telefon här!” säger Louis högt och glatt.

”Vem är det?” säger Harry surt till Louis. Han verkar inte vara på sitt bästa humör. Men han tar telefonen i alla fall. ”Hallå? Vem är det?”

”Det är Spencer,” säger jag och hör hur han suckar i luren. ”Vänta lägg inte på. Detta är viktigt och då menar jag verkligen viktigt. Det rör dig lika mycket som det rör mig.”

”Prata på,” säger han efter en stunds tystnad.

”Det är en tjej som har DM:at mig på Twitter och gissa vad? Hon har skrivit en lång jäkla lista på saker som gör att jag är tjejen du dejtar. Jag har ingen aning hur hon kom på allt, men allt sant. Varenda anledning stämmer verkligen. Men som tur var sa hon att hon inte skulle skicka iväg det utan min tillåtelse och jag svarade henne med att jag inte är din flickvän, jag visste inte vad jag skulle säga,” säger jag.

”Du, du ska nog inte lita på henne. Även om hon sa att hon inte skulle skicka iväg det, gå in och kolla din DM igen eller hennes Twitter. Gör det nu fort medan jag är här,” säger han snabbt.

 

Nadia, som har hört vad vi har sagt, har startat datorn och gått in på Twitter. Nu ska jag bara skriva in mitt användarnamn och mitt lösenord. Som Harry antydde har jag fått ett nytt DM. Det är från samma tjej. Jag vet inte ens om det är en tjej, men jag gissar på det. De flesta fans är ändå tjejer.

 

”Hon,” säger jag och pausar för att jag inte vill ta in det.

”Hon har vad?” säger Harry oroligt.
”Hon har skickat iväg det och hon säger att inom ett dygn kommer det finnas överallt.”


FörlåtförlåtförlåtförlåtförlåtFÖRLÅT för dålig uppdatering (visst ser förlåt fult ut när man har skrivit det flera gånger? börjar tvivla på att jag stavat rätt... hm...) Såklart har jag något att skylla på som alla andra - skolan har börjat. Och vi är redan proppade med läxor, kul? OH JA!

Här är det i alla fall. Hoppas ni gillar det. Jag själv tycker att det är ganska såå ok faktiskt. Vad tror ni kommer hända nu? Hur tror ni det kommer gå för Hencer? OCH nu till den största frågan; vem tror ni är emot det?

Kommentera massor nu för nästa! :)