”Japp, speciell är hon. Och så har hon velat vara hemlig för alla också,” säger han och ruffsar om mig i håret, ”hon vill inte ha något med något kändisskap att göra alls, du vet ju hur ex-flickvänner har fått hat och sådant.”

”Trevligt och träffas, Spencer,” säger Zayn och räcker fram handen till mi, ”att bli den första av oss att träffas få träffa dig, jag känner mig hedrad!”

”Oh, shit. Säg inte till Louis att du har gjort det,” säger Harry oroligt, ”jag lovade han att bli den första att få reda på något om henne.”

”Du kan lita på mig, kompis,” säger Zayn

 

Harry tar min hand och så drar han med mig så vi sätter oss i soffan jämte Zayn. Såklart hamnar jag i mitten och det gör att jag börjar bli mer nervös än någonsin. Jag har alltid trott att jag skulle klara av att träffa dem som vilken människa som helst. Jag trodde att eftersom jag har varit ett fan sålänge och vet allt om dem, eller ja, allt man kan veta så trodde jag skulle klara det. Jag har alltid innan klagat på folk som inte kan bete sig som normalt folk runt dem men jag faller för det också. Jag hoppar verkligen att ingen av de ska märka något men när jag vänder mig mot Harry fattar jag att han vet. Han studerar hela mig samtidigt som han försöker dölja ett skratt.

 

”Var är toan?” säger jag och Harry pekar åt höger, ”kommer snart.”

 

Jag reser mig snabbt upp och så skyndar jag iväg. Jag går först åt fel håll men märker det inte fören Harry börjar gapskratta. Så jag vänder mig snabbt och när jag går förbi dem igen kollar jag surt på Harry. Jag öppnar första dörren och såklart är det fel. Det är ett sovrum. Men jag bryr mig inte om det, jag går in där ändå. Jag vill bara iväg ifrån dem ett tag. Lugna ner mig lite.

 

Jag går mot byrån för att kolla på fotona för att ta reda på vems rum det är. Jag hoppas verkligen att det är Harrys. Inte så roligt att klumpa in på Louis innan man ens har träffat honom, om jag ens någonsin vågar göra det. När jag närmar mig fotona kan jag lätta ut.

 

Jag kom in till rätt rum. Det första kortet jag ser är ett på alla fem killarna och det får mig att le. Nästa foto är ett foto på han och Louis och det kortet får mig att skratta för de ser inte direkt nyktra ut. Ett annat foto jag ser är ett foto på mamma, Anne, Gemma, Maisy och tillslut Harry längst ut.

 

Och jag vet att jag ska stå där och allt Harry håller armen om mig för det kortet är taget på min mosters bröllop sommaren 2009, året innan allt hände helt enkelt. I vanliga fall skulle folk säkert bli lite sura över att de tagit bort en, men jag blir bara glad. Han gör verkligen allt för att hålla uppe min önskan att vara ”hemlig”. Men nyfiken sitter i mig och jag vill veta om han klippt bort mig eller bara vänt bak mig.

 

Så jag tar upp ramen och börjar montera isär den. När jag tar bort bakstycket ramlar ett annat kort bort och ramlar upp och ner på byrån. På baksidan står det ”Jag älskar dig min favorit!” med min handstil. Jag kan inte hjälpa mig själv men när jag ser det känner jag mig glad. Jag kommer exakt ihåg när jag gav honom det. Det är ett foto på mig och Harry från bröllopet och ett av de få fina bilder på oss. Även om jag kanske inte är så fin på det med mitt orange/röda/bruna hår så ser vi ändå glada och lyckliga ut och gör ingen ful min som vi oftast gör.

 

Jag sätter ihop kortet igen och jag som var bakvänd på kortet, vänder jag fram så jag står där jämte. Det lilla kortet på mig och Harry tar jag och så sätter jag upp det på hans anslagstavla. Hoppas han inte tycker jag är jobbig bara. Men förhoppningsvis gör han inte det utan tycker jag är gullig istället.

 

Jag andas ut och in några gånger, bara för att. Sedan går jag och öppnar dörren och så går jag ut mot vardagsrummet. Jag kommer dit och så ställer jag mig framför dem och står där och kollar på dem. De har lagt sig ner i soffan så jag har nu ingen plats att sitta på. Zayn är den första att märka mig och han ursäktar sig och så sätter han sig upp. Jag börjar gå dit och så sätter jag mig jämte honom och vid Harrys fötter.

 

”Inte visste jag att vi har flyttat toaletten,” säger Harry plötsligt. Zayn börjar skratta och jag känner hur jag bara blir rödare och rödare för varje mikrosekund som går. ”Nå, vad gjorde du på mitt rum? Inte har du bytt kläder i alla fall och inte sovit..”

”Ehm.. Alltså..” börjar jag. Jag vet inte vad jag ska säga. För jag vill verkligen inte säga anledningen varför jag gick in dit. ”Jag fick ett samtal, ja någon ringde så jag ville bara iväg att svara.”

 

Jag hoppas de går på den lilla vita lögnen. Jag kollar mot teven för att se vad de har satt på. Och det första jag ser är något hoppa fram från ingenstans och jag skriker till. Jag hatar skräckfilmer och Harry vet om det men ändå envisas han alltid med att sätta på dem. Zayn måste tro att jag är helt dum i huvudet. Allt är emot mig idag. Verkligen allt.

 

”Du är lite rädd va?” säger Zayn

”En aning. Jag får panik så fort jag ser en skräckfilm och det vet han om,” säger jag och försöker ge Harry en arg blick utan det slutar i ett leende istället. Jag kan inte vara seriös mot honom. Speciellt inte när han ler sitt stora fåniga leende mot mig.

”Kom hit istället så ska jag rädda dig,” säger Harry

 

Jag reser mig upp och sedan går jag och lägger mig framför Harry. Då lägger sig också Zayn ner så vi alla vann på det helt enkelt. Harry borstar bort lite hår från min axel och sedan lägger han huvudet där och armarna om mig. Då har jag chansen. Snabbt som tusan dyker jag ner med armen på golvet där fjärrkontrollen ligger och byter kanal. Det kommer till en ny filmkanal och där visar de I am number four. Harry suckar lite men ingen av de klagar och vi kollar på den filmen.

 

”Jag fick nyss ett sms från Louis och han säger att han och Eleanor är på väg hit och är här om fem minuter. Det blir visst så att han får reda på det ändå,” vaknar jag av att Zayn säger. Återigen somnade jag. Jag känner paniken börja komma. Jag klarar inte av att träffa en till av dem idag. Speciellt inte Louis som Harry har lovat ska bli den första. 
”Skojar du med mig nu? Han kommer seriöst döda mig,” säger Harry

---

Besöksrekord i förrgår igen. Tack så mycket! Blev visst att det kom ut lite sent idag, men aja. För att få nästa tycker jag att vi säger minst 10 kommentarer. Det klarar ni lätt! 

Kram!