Någon hostar till bakom mig och skräckslaget vänder jag mig om. Jag känner mig som ett barn som gjort något föräldraren tidigare sagt att man inte får men det enda jag har gjort är att kyssa en kille. Och det är inte vilken kille som helst, utan den jag växt upp med. Men jag kan inte undgå att känna att jag gjort fel ändå.

 

När jag ser vem det är som står där får jag ett lyckorus genom hela kroppen. Jag hoppar till och kollar på Harry och han är lika glad för min skull som jag är. Det är min pappa som jag inte har träffat på två månader. Och så kommer han hit och överraskar mig. Jag springer fram till honom och hoppar i hans famn och kramar om honom hårt. Jag släpper honom tillslut och då leder jag honom till köksbordet där Harry redan slagit sig ner.

 

”Harry, du är inte arg för att jag störde er va?” säger pappa

 

Och så fort han sagt de orden vill jag bara försvinna härifrån. Jag gräver ner huvudet i händerna för att vänta på Harrys svar. Han skrattar generat och svarar nej. Jag tar bort händerna och så reser jag mig upp för att gå och koka lite kaffe åt oss. Jag hör hur pappa frågar Harry massa frågor om oss och om mig. Han är den första utom Maisy och David att få reda på något. Det påminner mig att jag måste säga till honom att inte säga något till mamma.

 

Jag kommer tillbaka med kaffe och så lite bullar till. Jag sätter mig ner och tar åt mig en bulle på direkten. Båda två bara himlar med ögonen åt mig, men jag ser på dem att ingen av dem är speciellt förvånad. Hur mycket jag än äter, slinker det alltid ner fika hos mig. Jag räcker ut tungan åt dem och sedan vänder jag mig mot pappa för att prata med honom.

 

”Varför kom du hit?” frågar jag

”Min lilla flicka har flyttat hemifrån, klart jag kommer hit och firar det! Och som inflyttningspresent vill jag ge dig det här,” säger pappa

 

Han räcker fram ett kuvert till mig som jag med iver öppnar på så fort jag fått det. En enkel resa till New York om 4 veckor. Jag tänker efter lite och kommer på varför just det datumet. Jag skiner verkligen upp. Jag har längtat så dit och efter alla människor där. Harry frågar om han kan få se på biljetten så jag ger honom den och han kollar snabbt på den innan han tar upp sin mobil och håller på med den. Han blir i några minuter omöjlig att nå så jag berättar för pappa om allt jag har gjort i London.

 

”Spence!” brister Harry plötsligt ut leende, ”du är i New York när vi är där så jag tycker du kan komma på vår konsert. Vi kan presentera dig för killarna då också.”

”Öh, jo, ja, jag vet inte,” säger jag

”Du tror inte du skulle kunna fixa biljetter till min familj? Adriana är helt galen i er,” säger pappa

”Visst kan jag det. Jag fixar så ni kan få komma backstage också,” säger Harry

”Hon kommer gå i taket när hon hör det här,” säger pappa

 

Adriana är min tioåriga lillasyster. Hon är en kopia av vår pappa så vi är inte så lika till utsidan men insidan är nästan exakt likadana. Och jag vet att hon ser upp till mig, speciellt då jag känner Harry, så jag tycker det är synd att vi ses så o-ofta. Jag kommer på en idé, att när jag åker hem från New York kan jag ta med mig henne. Men det är fortfarande en månad kvar så jag kan höra med pappa när jag är där istället.

 

Vi har det riktigt trevligt men klockan blir mycket och det blir dags för Harry att åka hem. Jag följer honom ut till dörren medan pappa sätter sig vid teven med Maisy och David. Även om Maisy är min låtsas pappas dotter så kan de två umgås, det kan tyckas vara konstigt men mina föräldrar fortsatte vara vänner även om pappa stack med en annan. Så vi är one big happy family allihopa.

 

Jag kollar på medan Harry knyter på sig sina skor. Han är ganska seg av sig överlag, så han är inte så snabb på detta heller. Men jag väntar i lugn och ro på honom ändå. Han blir klar och då går vi mot varandra. Vi kramar om varandra och sedan ger han mig en lätt puss på pannan. Jag tror inte han vågar ge mig en kyss igen så länge min pappa är här. Han har alltid haft väldigt stor respekt för honom. Han lämnar mig och jag går tillbaka in till pappa. Jag sätter mig jämte honom och han lägger armen om mig så jag lägger huvudet på hans axel.

 

”Hur länge stannar du, Mr. De La Rosa?” säger David

”David, för hundrade gången; kalla mig Pedro. Jag åker hem på fredag igen,” säger pappa

 

Ögonlocken blir tyngre och tyngre för varje sekund och jag försöker kämpa emot och hålla uppe dem men jag förlorar kampen tillslut och somnar in. Jag känner hur någon petar mig på axeln men jag orkar inte öppna ögonen för att kolla vem det är så jag försöker ignorera den genom att vrida mig där ifrån. Men lyckas inte så bra utan den bara fortsätter, tillslut kollar jag upp och det är pappa som vill att jag ska gå och lägga mig i min säng så han kan sova här. Jag gör som han säger och han följer mig in och lägger ner mig i sängen. När han sedan vänder sig om ber jag honom stanna för jag vill säga hon en sak.

 

”Tack för att du inte sa något till Harry, jag vet att jag måste göra det snart. Jag älskar dig,” säger jag och somnar sedan om.

---

Vad var det hon inte ville att pappan skulle säga? Kommer de fortsätta och kommer hon klara av att träffa killarna om en månad? Vad var det för speciellt datum då hon ska till sin pappa? Hm!! Kommentera på :)