Jag hoppar in i passagerarsätet och pappa sätter sig där bak och David intar förarsätet. Vi, eller rättare sagt David, ska köra pappa till flygplatsen så han kan ta flyget hem till New York. Egentligen skulle jag vilja att David körde sakta så att pappa missar planet. Jag älskar att ha honom nära, allt är så mycket bättre då. Men jag vet ju nu att jag kommer träffa honom snart igen så det gör det hela mycket lättare.

Jag ser de höga husen komma längre och längre bort och för varje meter blir mina ögon tyngre. Jag är inget bra på att hålla mig vaken i bilar och utöver det så det är det tidigt. Klockan är bara åtta och jag tycker innerligt synd om stackars David som är tvungen att stiga upp för att köra till flygplatsen. Men han erbjöd sig då varken jag eller Maisy har körkort så det är hans förlust.

Jag vaknar inte upp fören vi har kommit fram och pappa håller på att plocka ur sin väska ur bagaget. Jag knäpper upp bältet och gäspande går jag ut och ställer mig jämte honom och kollar på. David kommer och han ställer sig bakom mig och lägger armarna om mig och börjar dra upp och ner på mina armar. Han slutar efter ett tag och kramar istället om mig och lägger sitt huvud på min axel och jag lutar mitt huvud mot hans huvud.

Om någon skulle se mig och David nu skulle de säkert tro att vi är ett par. Vi beter oss som ett och har alltid gjort det, haken är ju som sagt att han är homosexuell. Annars hade han varit min sedan länge. Nej, usch. Att ens tänka så gör mig illamående, han känns som en bror och att göra något med honom skulle nästan räknas som incest.

Han tar ut sista väskan så David flyttar på sig för att gå och låsa bilen. Jag tar pappas rullväska och David tar hans bärväska. Så att pappa ska slippa ta något. Vi går först och letar upp rätt gate och sedan går vi till ett café och sätter oss. Jag beställer som vanligt en cheesecake och denna gång med jordgubbar och till att dricka blir det en kaffe latte.

Vi hinner inte sitta på cafét så värst länge bara så att vi hinner äta upp vårt fika för sedan är det dags för pappa att gå och checka in. Det blir att jag får säga adjö nu så han kan gå in. Jag släpper väskan och så går jag mot honom för att krama om honom. Han tar in mig i sin stora famn och kramar mig hårt. Jag känner att tårarna börjar komma. Jag vill inte säga hejdå till honom. Jag klarar inte det. Han kollar ner på mig och jag vänder blicken upp mot honom.

”Lilla älskling då, vi ses snart igen. Och då kan du stanna hur länge du vill hos oss,” säger pappa

Harry's point of view

Mobilen plingar till och jag letar upp den i fickan. Det första jag ser är att smset är ifrån Spencer, men det förvånar mig inte alls. Hon är nästan den enda jag smsar med nu för tiden. ”Jag har aldrig varit hemma hos dig och jag vet att Louis är hos Eleanor i Manchester nu så kan inte jag få komma till dig nu? Kram!” Jag kollar upp från mobilen. Jag vill verkligen träffa henne och vi har inte träffats på tre dagar nu. Det är länge för oss då vi träffats varje dag sedan hon flyttat hit, men hennes pappa har varit här och hon vill vara med honom så jag ville ju inte förstöra för dem. Men nu är Zayn här och vi är de enda hemma i London så vi sa att vi skulle umgås idag. Och hon vill ju inte träffa dem än. Jag får helt enkelt träffa Spencer en annan dag. ”Kan tyvärr inte. Zayn är här. Imorgon istället kanske?”

Jag kollar upp från mobilen och Zayn vänder sig till mig och blinkar med ena ögat. Ända sedan de fattat att jag håller på med någon gör de så så fort jag får ett sms. Jag suckar åt honom och sedan vänder jag ner min blick i albumet igen. Jag och Zayn kollar på massa gamla album från när jag var liten.

”Vem är den här tjejen egentligen? Hon är ju med på alla bilder typ,” säger Zayn

Han vänder albumet han har så att jag kan se vem han menar. Jag blir helt stel. Såklart är det Spencer. Ingen av dem vet vem hon är och hon är ändå en stor del av mitt liv, kanske den största. Så det är konstigt att de inte fattat något innan.

”Ingen speciell. Min mammas kompis dotter,” säger jag kort

Jag dyker ner i mitt album igen och hoppas att han inte ska fråga någon mer fråga. Jag får ett sms och jag tar upp mobilen, såklart är det Spencer igen. ”Kan inte jag få komma ändå? Jag har tänkt igenom och jag borde träffa dem snart, så vi kan ju börja med en? Eller är det okej för dig? :)” Jag ler töntigt för mig själv och sedan skriver jag ett snabbt ja. Jag hör hur Zayn börjar skratta lite för sig själv så jag vänder upp min blick från albumet och kollar på honom med en undrande blick.

”En charmör redan på unga år!” säger han och visar upp två bilder på mig och Spencer där jag på ena pussar henne på kinden och på den andra ligger jag över henne på en strand. Skit också. ”Ingen speciell va? Pft, mig lurar du inte så lätt. Så vem är hon?”

När han säger det får jag ett till sms från Spencer om att hon är utanför men vet inte vad hon ska gå in så jag springer iväg ut utan att säga något till Zayn. Jag kommer ner och där står hon framför Davids bil. När David ser mig så kör han iväg och Spencer närmar sig mig. Vi möts i en kram och jag ger henne en puss på kinden som vanligt och sedan går vi tillsammans upp till min lägenhet.

Jag öppnar dörren till lägenheten och när vi stängt den om oss känner jag att Spencer blir helt stel. Jag vet att hon är ett stort fan av oss även om hon inte vet om att jag vet det. Det är inte så svårt att märka sådant. Så jag lägger armen om hennes axlar och så puttar jag in henne lite och då börjar hon gå normalt. Vi kommer in till Zayn och då får båda de stora ögon som tefat. Jag börjar skratta lite lätt åt dem och sedan kommer jag på att jag ska presentera dem.

”Det här är Spencer, min barndomsvän, min ex-flickvän som jag var tillsammans med hela min uppväxten och ja, tjejen jag umgåtts med och smsat med på sistone,” börjar jag. Jag känner hur hon blir ännu mer stel än förut. Så jag fortsätter. ”Och det här är Zayn, min bandmedlem och bästa vän.”

Båda två bara står och stirrar på varandra utan att säga ett ord. Spencer träffar en av sina största idoler så henne förstår jag om hon är blyg med Zayn förstår jag inte varför han sitter där utan att säga något. Han är ju blyg och så, men han brukar kunna hälsa åtminstone. Jag känner hur jag börjar bli obekväm av att bara stå där i tysthet men tillslut öppnar Zayn munnen.

”Så du är tjejen som är överallt i hans album. Jag visste att det var någon speciell,” säger Zayn och jag brister ut i skratt och Spencer likaså. Lite mer random kan man väll vara.  

Oj, oj, oj! Spencer träffar Zayn. Var det inte Harry som lovade Louis att han skulle bli den första? Kommer det gå bra, eller kommer hon vara för nervös så att hon bara skämmer ut sig? Kommer Zayn skvallra för de andra eller låta det vara en hemlighet mellan dem? Hm! 

Kommentera på för att få nästa snabbare :)