”Let's play hide and seek!” säger Louis

”You are so totally childish.” säger jag

”Are we gonna leave the food alone?” säger Niall

”You choose. I'm gonna hide now, bye!” säger Louis och springer iväg. Sen springer resten av killarna iväg och själv blir jag kvar och får räkna.

 

---

Jag räknar till 30 och springer sedan iväg och letar efter dem. Efter 5 minuter hittar jag Liam och vi bestämmer tillsammans att han ska smsa mig om han ser någon eftersom han inte får hitta någon utan bara jag. Jag hittar Louis själv och vi bestämmer likadant. Jag får ett sms från Liam och han säger vad han har sett Harry så jag springer dit och tar honom. Då är det bara Niall och Zayn kvar. Jag hittar Niall sittande vid vår picknikkorg vilket innebär att jag bara behöver hitta Zayn. Jag går in i en liten dunge och då kommer någon och håller för mina ögon bakifrån.

 

”Guess who, Izabella!” säger någon med en fjantröst

”Zayn!” säger jag och vänder mig om, men där står Brian och ler idiotiskt

”Wrong. Who is he?” säger han argt

”My boyfriend, if you don't mind I want to go and find him.” säger jag

”Nah.. Stay here instead. We'll have much more fun!” säger Brian

”No, we played hide and seek and he's the only one left so I've to find him. Now.”

”He can find you instead, sweetie.”

”Please, Brian.”

”It's our time to play. What do you want to do?”

”I want to go to Zayn and my friends. Please.”

”If I'm right, you like to dance. Am I right?”

 

Jag kände hur tårarna försökte tränga sig fram, varför var jag sådan lipsill att gråta för allt. Detta var inte direkt bästa tillfället att gråta på. Och det fanns inget annat alternativ än att göra som han säger så det får bli så.

 

”Yes you are. I like to dance.”

”I thougt so. So let's dance, sweetheart.”

 

Han tar tag i mina händer och han börjar gunga lite lätt, jag hänger på och gör exakt som han gör även fast jag är livrädd. Jag har ju nu efter vi höll på fått reda på hurdan hans riktiga personlighet är om han inte får som han vill. Jag önskar av hela mitt hjärta att Zayn och killarna ska komma på att jag varit borta ganska länge och komma för att leta efter mig. Precis då ringer telefonen.

 

”Can I answer, please Brian?”

”No, we are dancing. You don't want to disturb our dancing, do you?”

”No I don't. My fault.”

 

Jag hör hur några springer runt utanför dungen och kan identifiera Zayn och Liams röst, om de bara kunde springa in hit och kolla. Jag hör hur rösten blir lägre och lägre vilket innebär att de springer bortåt. Några minuter senare hör jag hur Louis springer närmre och närmre. Jag bryr mig inte vad Brian kommer göra, jag skriker Louis namn ändå.

 

”LOOOOOUUUUIIS!!!!” skriker jag och Brian tar handen för min mun. Men han är för seg, Louis har redan hört mig och springer in hit.

”Let her go.” säger Louis argt

”Oh, aren't you that star from that band?” säger Brian

”Yes I am. Please let go of my friend now.” säger Louis

”No we are dancing and Izabella is enjoying it. Don't disturb us.” säger Brian

”If you don't let go of her right now, you will get in so much trouble. And if people get to know it was you, you will get so much hate from our fans that you won't believe it. I promise, don't do anything dumb.” säger Louis

”Okey, goodbye.” säger Brian och springer snabbt därifrån. Både jag och Louis börjar skratta åt hur rädd han blev.

”You didn't have to do this. But thank you so much, Louis.” säger jag och ger Louis en kram och en puss på kinden

”Of course I had to. They boy wouldn't be able to walk away if it was Zayn who find you. And for the fact, you are my friend too. Friends help each others,” säger Louis

”Okey that's true. Let's find them and eat something.” säger jag och vi går till picknikkorgen där Niall och Harry är. Louis ringer Liam och de två kommer snabbt till oss.

”What happend, babe?” säger Zayn och sätter sig bakom mig och kramar om mig.

”This boy I used to know forced me to dance and hold me so I couldn't go and find you but ah, I don't want to talk about it.” säger jag

”Where is he? I'm going to kill him.” säger Zayn

”I've fixed everything. He'll never even look at Izabella again. And wasn't I right Belly?” säger Louis och jag ler mot honom samtidigt som jag nickar.

”It's so cute when you are protective Zayn.” säger Liam och gnuggar i Zayns hår

”I'm not gonna let you out of my sight today.” säger Zayn

 

Vi äter, fjantar oss medan vi spelar in klipp och går runt i parken tills det är dags att gå hem. Zayn följer med mig hem och sitter och irriterar mig medan jag försöker packa ner kläder som jag vill ta tillbaka till Sverige. Då ser jag pikén och mössan med Sveriges flagga på jag köpt till Niall i förtidig födelsedagspresent.

 

”Can you give this to Niall? I've forgot. And he has to wear this cap.” säger jag

”Why do you give him presents?” säger Zayn

”It's his birthday soon and I'm not here. And since I gave presents to Liam is it mean to not give to Niall too.” säger jag

”Aww, okey I will.” säger Zayn

 

Jag börjar lägga ner kläder igen och jag kommer till Zayns tjocktröja som jag lägger ner och i bakgrunden hör jag Zayn skratta. Jag vänder mig om och räcker ut tungan åt honom och fortsätter sedan packa ner. När jag är klar lägger jag mitt huvud i Zayns knä medan Zayn pillar i mitt hår. Jag somnar till och vaknar av att mamma kommer in och säger att vi måste åka nu.

 

”You are coming with us, right?” säger jag

”Didn't say I wouldn't let you out of my sight?” säger Zayn

 

Bilen som pappa beställt kommer och hämtar upp oss och kör ut oss till Heathrow. Under vägen dit somnar jag mot Zayns axel. Pappa och mamma går och checkar in oss medan jag och Zayn väntar med tvillingarna lite längre bort. Vi går och köper varsin glass till oss och sätter oss sedan på stolar och äter dem medan vi väntar. De kommer fram några fans som vill ta kort så jag tar kort på dem medan tvillingarna kollar avundsjukt på.

 

”Why doesn't anybody wants to take photos with us?” säger Troy till Zayn

”I do! I do! Please Izabella, take photos of me with my idols. Please, please!” säger Zayn och hoppar runt tvillingarna vilket får mig att börja skratta.

 

Han ställer sig emellan dem medan armarna om deras axlar och jag tar kort på dem. Jag går fram till Zayn och kysser honom och vi kramar om varandra. Då kommer mamma och pappa tillbaka och säger att vi måste säga hejdå.

 

”Goodbye!” säger jag

”Goodbye love.” säger han och han kysser mig igen. ”Call me when you are home, okey?”

”Of course. Okey I really need to go now. But it feels so wrong not to be with you.” säger jag

”It feels like the best part of me is missing.” säger Zayn

”Exactly. And now you will be so busy with realese your single and everything.”

”I always have time for you. Always babe.”

”Izabella....” säger pappa i bakgrunden och jag vänder mig om och kollar argt på honom. ”Förlåt.. Men vi måste gå nu snart.”

”I have to go now.” säger jag

”Goodbye.” säger Zayn.

 

Jag går där sakta ifrån, men håller fortfarande handen och när vi inte räcker mer släpper vi handen och jag går baklänges till mamma och pappa. Vi går in i gaten och jag vinkar för sista gången 'hejdå'. När jag inte ser honom längre vänder jag mig om och då kommer tårarna. Vi går på planet och jag somnar så fort jag satt mig på planet med One Directions låtar från X-Factor i lurarna. Vi kommer hem till lägenheten vid 11 och som jag lovat skulle jag träffa Wilma så jag skickar iväg henne ett sms. ”Hemma nu, kommer du hit? Sov här, det är sent och skola imorgon ju.” Efter 20 minuter kommer hon och vi går in till mitt rum och sätter på oss pyjamas.

 

”Jag har saknat dig så! Du ska bara veta vad vi har gjort!” säger jag glatt och kramar om henne. ”Fast vad var det du ville prata om?”

”Jag har cancer.” säger Wilma.