”Zayn! Wait! What happened?” ropar Liam efter honom

”Ask Izabella.” skriker han och slår igen dörren efter sig. Allas blickar vänds mot mig.

”What've you done now?” säger Niall

”I've no clue!” säger jag och jag ser hur Louis tar upp sin mobil. Sedan bara stirrar han på mig.

”What's wrong with you? What?” säger Louis

”I don't know what you're talking about!” säger jag och börjar gråta

”'Boring atm, wish I was with you-u-u-u!!!' What's that? You dumped him like 2 days ago and already have a new one? Good one! And he gets to now that through Twitter. You're just to much.” säger Louis och jag börjar gråta ännu mer. Alltid. Alltid. Åh.

”I meant Eric.. I'd never do that to Zayn.” säger jag

---

”Then go tell him that.” säger Louis

”If I know him right, he won't come out when she's here.” säger Liam

”But she gotta do something. She has to explain to him.” säger Niall

”Yeah, like if we do it he won't believe us.” säger Louis

”Can you please stop talking like I'm not here?” säger jag

”Sure but please, just try and go talk to him. Tell him the truth. I'm not asking you to take him back, just tell him you aren't seeing someone. Please.” säger Liam

”I will.” säger jag

 

Jag reser mig upp och själv går jag bort till Zayns dörr. Jag plingar på. Han öppnar inte. Jag börjar knacka på den och för varje knackning blir det bara hårdare och hårdare.

 

”Please open I know you are in there.” skriker jag

 

Jag fortsätter och knacka på den, även rycka i handtaget. Men såklart öppnar han inte. Tillslut orkar jag inte mer så jag sätter mig ner med ryggen mot dörren. Jag bankar lite lätt på dörren fortfarande men orkar inte så länge.

 

”Okey if you don't wanna see me but please listen to what I have to say.” säger jag

 

Och hoppas att han ska vara på andra sidan dörren så han kan höra mig. Jag vet ju inte om det är säkert, men jag hoppas på det. Jag börjar berätta vad jag menade med min tweet och varför jag gjorde slut. Det är svårt och tårarna strömmar ner som aldrig förr. Men jag fortsätter med mitt ”tal” och hoppas verkligen han hör det, annars är det ganska onödigt och sitta i fem minuter och bara tala.

 

”... And this isn't our time. But sometime it will. I don't know when, maybe in a year, maybe in ten. I don't know but I know that our time will come. Good bye Zayn and I love you, I know I haven't told you before but I really do love you. Bye.”

 

När jag har pratat klart reser jag mig upp och torkar bort tårarna. Jag går tillbaka och sätter mig i soffan. De börjar fråga mig massa men jag skakar på huvudet och sätter mig sedan i soffan och kollar på den nya filmen de har satt på. Jag lägger mig tillslut ner med huvudet i Wilmas knä och somnar till av att hon pillar mig i håret.

 

Jag blinkar till och kollar mig runt. Var är jag? Sedan kommer jag på, jag somnade hos Liam. Jag reser mig upp och huvudet börjar verka på direkten. Och så kommer jag på att jag drack lite igår. Fan. Men jag reser mig upp ändå och går till fönstret, det är ljust så jag måste ha sovit hela natten. Jag går sedan till toaletten för att hitta en värktablett. Jag hittar ingen och jag skramlar nog ganska mycket för ganska snart står Liam bakom mig.

 

”What are you looking for?” säger Liam

”Something that could take away my headache.” säger jag

”Oh wait, I'll get it for you. Go back to the couch.” säger Liam

 

Jag tar upp min mobil och ser att jag har fått ett sms från Zayn. ”I heard you. And... I love you too.” Vad nu? Hörde mig? Och säger att han älskar mig? Visst, jag älskar honom men jag har aldrig sagt det till honom. Jag blir såklart förvånad av smset men vill inte svara något så jag trycker bort det och ser att jag fått ett till ifrån min mamma. ”Ni måste vara hemma vid 14:00 för att passa tvillingarna, vi ska visa Björn och Åsa London.” Jag kollar på klockan och den är bara 12, tur det. Precis då kommer Liam tillbaka med en huvudvärkstablett och ett glas vatten. Han ger mig det och sätter sig sedan jämte mig och kollar för att kolla på teve.

 

”Hey Liam, do you know what I did last night? I got this message from Zayn.” säger jag och visar honom smset.

”Not really. You posted that tweet you know?” säger han och jag nickar, den minns jag och att Zayn stormade ut. ”Well after that you went to talk to Zayn and you came back crying and didn't tell us what happend and then you fell asleepp.”

 

Jag fattar inte hur jag kan ha glömt vad jag gjorde, eller ens vad jag sa. Det är jobbigt, sa jag ”jag älskar dig” till honom? Jag måste nästan ha gjort det efter som han sa ”too”. Men vad sa jag mer? Menade jag det jag sa eller var det mitt fulla ”jag”? Det är så många frågar jag inte har svar på och som det kontrollfreak jag är så är det oerhört jobbigt. Jag beslutar mig för att skriva till honom och fråga. ”I'm sorry but I don't remember anything. Please tell me.” Jag får ett snabbt svar från honom. ”Nothing, just forget about everything.”

 

”Do you remember what happend now? säger Liam

”No I don't and he says I should forget about everything.” säger jag

”Give him sometime and he'll tell you.” säger Liam

”Yaya, but where's Wilma? We need to be home at two to babysit my brothers.” säger jag

”What do you think? Niall's of course. But hey, ask your parents if they can come here instead.” säger Liam

”Yeah, sure. Good idea.” säger jag

 

Jag ringer dem och de tycker att de är en bra idé så de kör hit Kewin och Troy på direkten. Jag går ner och möter dem och sedan går jag upp till Liam igen. Nelly sover fortfarande så jag ber dem att gå och väcka henne och de gör de mer än gärna. Nelly vaknar så jag, Nelly och Liam äter frukost. De sitter helt tysta vid bordet hela tiden eftersom de aldrig har träffat Liam förr och blir antagligen lite blyga när de ser honom. När vi ätit upp startar Liam sitt playstation så de tre kan spela mot varandra medan jag och Nelly fixar till oss lite. Visst, vi kan inte byta kläder eller något men vi tar av oss smink och sådant så vi ser lite fräschare ut. Sedan går vi ut till dem igen och kollar på dem.

 

”Varför får vi aldrig leka med Zayn längre?” säger Troy plötsligt

”För vi är inte tillsammans längre. Ni kommer inte träffa honom mera.” säger jag

”Åh!” säger de båda tjurigt och sätter sig i soffan och tjurar. ”Men han är våran kompis!”

”What are they saying?” säger Nelly

”They wanna play with Zayn and I told them we're over and yeah.” säger jag

”So I'm not good enough for you boys?” säger Liam lurigt

”But we haven't seen him on a long time. We like Zayn.” säger Kewin

”I know you do, he likes you too. He told me about you one time and said you're his favorites boys.” säger Liam

”He did? Oh! Wow!” säger Troy

”Do you mind if I take them to Zayn?” mimar Liam till mig så att de inte ska höra och jag nickar till svar. ”Boys, do you wanna go to Zayn with me?”

”Yes!” ropar de i kör

”Is it okey if we go and buy some new clothes while you've them?” säger Nelly

”Sure, they are fun.” säger Liam och de tre springer iväg.

 

Vi plingar på hos Niall för att få med oss Wilma och säger att han ska in till Zayn och sedan går vi till Louis där vi gissar att Victoria är. Vi har rätt så vi tar med oss henne ut också och säger även till dem att de ska till Zayn. Vi 4 går ut och så går vi till närmsta Top Shop. Jag köper ett par nya jeans, en blus och underkläder. Tjejerna köper något liknande och sedan går vi tillbaka. Vi går till Liam och där byter vi alla om. Sedan går jag till Zayn, inte för att jag tänker stanna där. Men för att hämta mina bröder. Jag öppnar dörren och där stannar jag. Zayn var sur på mig för vad jag hade sagt, eller för att jag hade glömt bort det. Äh, skit samma. Sur var han i alla fall. Och jag orkar inte längre bry mig varför, det är nog bäst såhär. Han är sur på mig istället för att vara ledsen över var som har hänt. Låter bra för mig.

 

”Kewin! Troy! Kom nu!” ropar jag

 

Som tur var kommer de på direkten och de säger direkt hur sugna de är på McDonalds så jag och Wilma bestämmer oss för att dra hem. Först går vi och säger hejdå till alla och Louis erbjuder oss skjuts så han skjutsar oss hem till mig. Jag lämnar mina kläder och sedan sticker jag själv och köper mat till oss alla. När jag står i kön så kommer det fram en tjej och knackar mig på ryggen.

”Hey I was just wondering are you Izabella, Zayn's girlfriend?” säger hon

”No I'm not, I'm sorry.” säger jag

”Well, okey. But take it's as an compliment. She's so beautiful and she's perfect for Zayn, don't you think?” säger hon

”Ehm.. I don't know who you are talking about.” säger jag

”Oh, okey. But bye!” säger hon

 

Hon går iväg igen. Jag orkade inte med med att berätta för henne att det är över mellan oss och sedan tycker jag inte det är rätt att jag skulle göra det heller, det är bättre han gör det. Men även om jag blev glad av det, random people som kommer upp och säger att man är vacker. Det är inte varje dag det. Och när jag står i kön kommer jag på det, vi skulle haft en dubbeldejt med Niall och Wilma idag. Ops. Även om jag vill göra allt jag kan för Wilma tycker jag att ha en dejt med Zayn är lite för mycket. Så jag tar bort den tanken fort och beställer maten jag ska ha istället.

 

 

Lördag (dagen efter) runt klockan 16:00

”Är du säker på att jag kan dra till Niall?” säger Wilma

”Ja för tusende gången!” nästan skriker jag efter henne och puttar ut henne från lägenheten. ”Gå nu och kom tillbaka i natt! Hejdå!”

 

Jag stänger dörren och lägger mig i sängen. Jag är trött eftersom jag inte sovit bra alls denna veckan. Det ändå som är på min hjärna är Zayn, Zayn, Zayn och lite Harry. Jag somnar till ganska fort och vaknar av att någon knackar på min dörr.

”Kom in!” ropar jag och mamma kommer in.

”Harry står ute i hallen och säger att det är riktigt viktigt att ni pratar. Får han komma in?” säger mamma

”Jaja, visst.” säger jag

”Ropa om det händer något du inte vill.” säger mamma

 

Hon går ut igen och ganska snabbt kommer Harry in. Han slår sig ner i soffan och lutar sig fram och stirrar på sina fingrar samtidigt som han leker med dem.

 

”Okey.. So why are you here this time? If you try to kiss me again I swear I'll kill you.” säger jag

”No I won't. Promise!” säger han

”Then tell me.” säger jag

”You know I've feelings for you but I beg you to go back to him. Go back to Zayn. I can't stand seeing you unhappy anymore. Please.” säger han

”I won't go back to him because you want me to. It's my decision.” säger jag

”Well, I knew you were gonna say that. But please, can you forgive me? Can we be friends again?” säger han

”Do you promise to not try to kiss me again?” säger jag och han nickar ivrigt. ”Then we're bestfriends.”

---

Imorgon åker Izabella hem, tror ni de hinner bli tillsammans igen? Och hur isåfall? Vem tar steget? Och kommer hon få reda på vad hon sa? Hm.. Svaret kommer i nästa kapitel. Kommentera gärna vad ni tycker för jag älskar alla era kommentarer och de gör mig alltid så glad. Gulliga är ni! :-)