När vi kommer hem igen äter vi brownisen och sedan sätter vi på en film. När den är slut är klockan halv 11 och trötta som alla är efter att ha sovit dagen innan går vi och lägger oss då. Jag och Zayn i mitt rum, Niall och Harry i mina föräldrars, Nelly och Liam på samma ställe och Louis och Victoria får ta in extra sängarna in till Troy och Kewins rum. När jag har lagt mig i sängen somnar jag på direkten, innan Zayn ens har kommit och lagt sig.

---

Jag vaknar upp och vänder mig om, men där är ingen Zayn. Jag är ensam i sängen. Jag ligger kvar ett tag bara för att vakna upp och förvånats nog är det otroligt tyst i lägenheten och såhär tyst har det nog aldrig varit när de är här. Så jag beslutar mig för att gå upp. Först går jag in i gästrummet men där finns ingen, inte heller i mina föräldrars rum eller tvillingarnas. Sedan går jag ut till vardagsrummet och där är ingen heller. Alla har lämnat mig. Och eftersom jag inte har någon telefon längre kan jag ju inte smsa någon heller. Så jag går och gör frukost till mig och äter upp den. Jag kommer på att vi har ju faktiskt en hemtelefon så jag ringer till Zayn. Signalerna går men jag får inget svar. Tjejerna vet jag ju att de har gått till skolan, men varför lämnade killarna mig bara? Schyssta vänner och pojkvän man har liksom. När jag lagt på telefonen efter att ha ringt Zayn ringer jag till Eric och inte heller han svarar så jag går och börjar göra i ordning mig. Då ringer telefonen så jag springer till den och svarar.

 

”It's Izabella.” säger jag

”Hey babe, you called?” säger Zayn

”Yeah, you all just left me here alone” säger jag
”Sorry, we had to leave for an, uhm, interview and a small photoshoot and Eric went home.” säger Zayn

”Why didn't anyone told me?” säger jag

”Couldn't wake you up, but I'm sorry. I'll call you tonight when we are done I gotta go done. Bye!” säger han och lägger på.

 

Jahapp. Vad ska man göra nu då? Jag kollar på klockan och ser att den bara är 12 vilket innebär att det är 2 timmar kvar till Nelly kommer hem. Jag fortsätter göra i ordning mig och sedan sätter jag mig vid datorn. Jag loggar in på Skype men såklart är ingen inne eftersom det är skola. Så jag kollar runt lite på internet och stänger sedan av den. Så jag sätter på en film på min teve. Gud vad jag ogillar att vara själv.

När filmen är slut så bestämmer jag mig för att gå till Nelly så hon kan hänga med mig och köpa en ny mobil. Jag kommer dit, knackar på dörren som öppnas av Lily Belle och går sedan in direkt på Nellys rum. När hon ser att jag öppnar blir hennes ögon stora som tallrikar och hon säger inte direkt någontin.

 

”What's wrong?” säger jag och stänger dörren. När jag gör det ser jag någon sitta bakom den på en stol. Och det är inte vem som helst utan det ät Liam. Liam som i One Direction som skulle på intervju och en liten photoshoot enligt Zayn. ”Ehm... Aren't you on a interview?”

”No.” säger Liam och kollar mot Nelly. ”I'm not.”

”I'm out from here.” säger jag och vänder mig om och stänger dörren.

 

När jag står och tar på mig jackan hör jag hur någon kommer ut från Nellys rum men jag bara skakar huvudet mot dem och lämnar lägenheten. Jag går själv ut på stan för att köpa en ny mobil och jag köper en skit mobil eftersom iPhone 4s snart kommer ut så jag väntar med att köpa en tills dess. Jag tar med mig den och går hem igen. Där sätter jag i mitt simkort i mobilen och ringer till Victoria.

 

”Hey Victoria.” säger jag

”Hi! What's up?” säger Victoria

”Not much, wanna hang out?” säger jag
”I don't find the butter!” hör jag någon skrika i bakgrunden, det låter som Louis. Men inte kan hon vara med på det här också och ljuga för mig.

”Ehm, I can't, gotta go!” säger Victoria och slänger på luren.

 

Där hade jag fel igen. Hon var med på det här också. Kul att alla ens vänner ljuger för en. Jag börjar skriva på ett sms till Zayn på min nya high flash mobil. ”Hi, you know me? It's your so called girlfriend and I thought we've said that we'll always tell each other the truth. But hey, that's just me. Have fun at your ”interview” and call me if you've time for me.” Jag skickar iväg smset och såklart får jag inget svar från honom.

Jag går in på mitt rum och byter om till One Piece och lägger mig i sängen och kollar på teven. Inget intressant och jag kommer på att jag kan ringa Niall. Även om han säkert också är med på det här på något sätt är han ändå den killen som alltid är snäll och säger sanningen och jag skulle behöva honom nu för att prata med om vad det är som håller på egentligen, för han är en sådan kille jag alltid kan lita på och då menar jag alltid. Jag ringer, men självklart inget svar där heller. Och nu finns det bara en kvar att prova, Harry. Även om jag inte vill träffa honom själv är jag hellre med honom än att vara själv en minut till. Jag ringer honom och självklart svarar han.

 

”Harry here!” säger han

”Hey Harry, what are you doing?” säger jag

”Oh hi Izabella, nothing much. Watching TV.” säger han

”Wanna come over?” säger jag

”I'll come straight away.” säger han

”See you soon.” säger jag och lägger på.

 

Han kommer snabbt och vi sätter oss och kollar på Titanic. Allt är så mycket roligare bara man inte är själv. Familjen kommer snabbt hem och då tar vi med oss filmen och sätter oss på mitt rum istället. Vi kollar på filmen och plötsligt lägger han armen om mig. Jag blir förvånad för vi brukar verkligen inte sitta såhär med armen runt om varandra och heller inte nära. Det känns så fel, verkligen helt fel. Jag är hans bästaväns flickvän, inte sitter man med armen om henne eller.

 

”Harry, your arm. Away, now.” säger jag och han tar bort armen om mig och sätter sig lite längre bort.

”I'm sorry, I don't know what I'm doing really. Sorry.” säger han

”What's wrong? You've been acting all weird lately.” säger jag

”Okey let me tell you something. You are the most beautiful girl I've ever seen and the kindest one on earth. It breaks my heart seeing you with Zayn as I know I'll never find my own you. It breaks my heart, Izabella. I know this is all wrong and I shouldn't even say this to you or even feel this way as Zayn is one of my bestfriends but I can't hide my feelings anymore. You are my dream and seeing you with yours and knowing that I can't do anything about it, it's just... It's hard.” säger Harry

 

Jag blir helt förvånad, jag vet inte vad jag ska säga. Av alla grejer som kan hända, bara inte detta. Nej, nej, NEJ! Inte han, bara inte han. Varför just han? Av alla killar i hela världen så blir det min pojkväns bästavän. Skulle jag nu förlora honom som vän? Hur skulle detta påverka? Miljoner tankar kommer upp till ytan, men jag vet säkert att jag verkligen inte har de samma känslor för honom. Jag har redan min dröm som han sa, och inget kan ändra på det. Sedan kommer den hemska tanken upp, hur kommer det här påverka Zayn? Nej! Inget kan hända dem, inget får hända dem. Jag vaknar upp ur mina tankar av att Harry börjar prata, igen.

 

”I'm sorry I told you I know I shouldn't, but I couldn't keep it inside me anymore.” säger Harry och jag slår till honom på kinden. ”I guess I deserved that.”

”NO! You just can't, no. Why? Who knows?” Det fanns så många frågor jag ville ställa, men jag kunde inte. Jag vill inte ens prata med honom.

”You. Me. Maybe Louis.” säger han

”I think it's time for you to go. You and me will never happen. It's better if we end our friendship here.” säger jag

”I guess so.. But we don't have to tell Zayn, do we?” säger han samtidigt som han reser sig upp och går mot dörren och där stannar han och vänder sig om och kollar på mig.

”No.” säger jag ”No we don't.”

 

Han går och han lämnar mig ensam. Jag tänker igenom allt, allt känns så overkligt. Jag somnar till och vaknar upp av att mamma kommer in och säger att de har kommit hem så jag går ut till dem och de frågar mig vad jag har gjort under helgen. Jag berättar allt för dem, allt utom Harry. Sedan berättar de vad de har varit med om. Då plingar det på dörren, jag går och öppnar och där står Harry. Jag stänger dörren igen men stoppas av honom och han går in. Han går raka vägen in till mitt rum och jag stänger ytterdörren efter mig och går efter honom. När jag kommer in i mitt rum också så vänder han sig om mot mig och bara står och kollar på mig utan att säga ett ord.

 

”Why are you here?” säger jag argt

”I want to talk to you, why else?” säger han

”No, I don't want to see you. You ha-” säger jag och stoppas av att Harry kysser mig.