”Jag.. Jag vet inte om jag klarar av det,” säger jag och han kollar besviket på mig, ”men vi kan testa. Och ja, jag saknar mitt ex för jävla mycket också.”

”Då hämtar jag upp dig i morgonkväll klockan åtta. Ta på dig något fint så fixar jag resten,” säger Harry

 

Vi kramas om en gång till och sedan går jag direkt till min säng för att sova efter jag sagt god natt till resten. Morgonen där på vaknar jag upp tidigt för att det är dags för Henry att åka hem och jag vill hinna säga hejdå till honom innan. Vi umgås med honom ett tag tills det är dags för honom att ta hans väska och köra hem igen. 

 

När han har åkt klär vi på oss och sedan går vi ut för att äta frukost ute. Efter det rör vi oss mot stan så jag kan köpa lite nya kläder inför ikväll. Det kanske är lite fåfängt, men han sa att jag skulle vara finklädd och alla mina fina kläder har precis skickats så jag hinner inte få dem till ikväll. Och lite nya kläder skadar väll aldrig. 

 

Vi strosar runt hela dagen på stan och bara njuter av att vi verkligen är här nu. Det känns fortfarande helt overkligt, jag lever verkligen min dröm. Modell, boende i London och min relation till Harry börjar sakta men säkert byggas upp igen. Livet leker helt enkelt. Det är bara en sak som kunde bli bättre just nu. 

 

Vi går förbi en affär där de har affischer uppe med One Direction. Töntiga som vi är bestämmer vi oss för att ta kort på oss jämte den. David börjar, han ställer sig och så gör han en förvånad min samtidigt som han kollar på ”dem”. Sedan är det Maisys tur och hon ställer sig framför dem och spänner sig. Sist är det min tur och jag ställer mig jämte den och gör en pussmun mot dem. 

 

”Inga kort här inne!” ropar en man

 

Han rör sig mot oss och vi kollar på honom och sedan springer vi skrattandes ut därifrån. Att vi tre aldrig kan växa upp.. Efter det går vi in på Topshop och de hjälper mig hitta kläder till mig. Jag provar massor av kläder och efter en timme ungefär hittar jag äntligen något jag kan tänkas ha på mig. Ett cerist spetslinne med en svart midjekjol. Det är uppklätt, men inte för mycket. Passar bra på en dejt helt enkelt. Och det är tillräckligt fint för vad Harry kan tänkas hitta på. 

 

 

Jag betalar och sedan går vi till närmsta fik för att ta en fika. Jag tar en citron cheesecake och en kaffelatte. Jag är en sucker för cheesecake, det är det bästa jag vet och om jag kunde skulle jag livnärt mig på det. Jag ler åt bara tanken, ett liv bara med cheesecake skulle varit underbart. Vi sitter där ett bra tag, tar det bara lugnt och pratar om allt och inget. Och de bestämmer hur jag ska fixa håret och sminka mig, ibland är det allt bra och ha en blivande frisör som rumskamrat och en som är grym på att sminkas. Man behöver inte göra mycket själv om man inte vill. 

 

Vid prick en minut i åtta är jag klar och två minuter över åtta plingar det på klockan. Maisy går för att öppna då jag inte vill göra det. Hon släpper in honom och jag går till honom. Där står han som en ängel i en grå kostym. Han har en blombukett i handen som han ger mig och jag tar den och ställer den i en vas. Jag går tillbaka och ger honom en kram och vi säger adjö till David och Maisy och går.

 

”Du har väll med dig extra kläder?” säger Harry och jag kollar på honom med skräck i blicken, ”jag skojar bara, det blir en lugn kväll. Och just det, du är väldigt vacker idag.”

”Tackar,” säger jag ”du är inte så illa du heller.”

 

Vi hoppar in i hans bil, jag i passagerarsätet så klart, och börjar köra. Han kör oss till en restaurang, en allt för lyxig restaurang. Jag kollar oroligt på Harry men han bara ler finurligt tillbaka och tar en arm på min rygg och så går vi in och sätter oss vid bordet. Jag kollar runt på alla andra människor som är här inne och det enda som går finns i mina tankar är hur jag verkligen inte passar in här. Lilla Spencer Charles från Holmes Chapel med den enklaste bakgrund man kan tänka sig sitta här inne, det passar bara inte ihop. 

 

Servitrisen kommer och vi beställer våran mat. Eller rättare sagt, Harry beställer mat åt oss båda. Han vet vad jag föredrar så han försöker bara glänsa framför mig nu. Vi äter upp och sedan åker vi iväg till en biosalong. Som tur var är vi ensamma där inne och om jag har rätt har han fixat det. Han vet att jag inte vill komma med på internet eller i tidningar, i alla fall inte innan man vet att det är seriöst. Vi sätter oss verkligen mitt i hela biosalongen och jag lägger upp benen på stolen framför mig och tar av mig klackskorna. Filmen börjar och jag inser att det är Snow white and The Huntsman, jag blir otroligt glad. Jag måste nog ha nämnt för honom att jag längtade efter denna eller något, eller så fattade hand det själv då Kristen är en av mina största idoler. 

 

”Åh! Fy fan vad äckligt! Såg du hur hon tog fingret i fågeln?” säger jag

Han skakar på huvudet, ”nej, jag kunde inte släppa min blick ifrån dig. Jag är så glad att vi är här idag.”

”Lägg av med det där, du vet att det inte funkar på mig,” säger jag ”vet killarna om att du är här med mig idag?”

”Nepp, gissade på att du inte ville så jag berättade inget och ja, jag har hållit mitt löfte om att inte berätta om dig alls för dem,” säger han och jag skiner upp i ett leende ”men vet du hur svårt det har varit? Att hålla tyst om dig i två år är inte det lättaste. Speciellt då du är med i det mesta som hänt i mitt liv.” 

”Tack, det betyder enormt mycket för mig.”