Jag kollar igenom påsarna där mina nya kläder ligger och bestämmer mig för en vit långarmad klänning som har detaljerade hål över hela klänningen. Så under tar jag på mig ett långt vitt linne. Jag låter håret vara som det är och tar på mig ett par stora, vita öronhängen. Man vill ju piffa upp sig lite extra när det är en födelsedag.

 

När jag är klar med mig själv börjar jag att fixa Nathaniel. Han får ta på sig en vit T-shirt med ett gult tryck på och mörkbeiga chinos. På fötterna får han ha sina nya ”gubbskor” som han fick av Maisy. Tyvärr så är ingen av dem här för att fira hans födelsedag eftersom alla de är upptagna med jobb så fick jag ta med mig deras presenter hit. Men jag vet att min mamma och Richard ska i alla fall hit och hälsa på om en månad eller så.

 

När vi är klara går vi ner till vardagsrummet och väntar på alla gäster tillsammans med resten av familjen. Vi har redan dukat upp på bordet, gjort klart fikat och kaffet så det är inget som behövs göras. Det enda som fattas är alla gäster.

 

Det plingar på dörren så jag tar tag i Nates hand och så går vi och öppnar för att se vem det är. Det är Wendys föräldrar som står där. Jag tar emot presenterna och de bär upp Nate och hälsar på honom. Jag tar med mig presenterna och så går jag och lägger de på presentbordet inne i vardagsrummet.

 

Det plingar igen och jag hör hur Mary, Wendys mamma, öppnar. Det låter som om det är Wendys syster med familj som har kommit. Den enda familj vi har här i USA är Wendys. Så det är bara dem som kommer komma. Min släkt på mammas sida bor i England och i Frankrike och min släkt på pappas sida bor alla i Spanien eftersom att de är spanska. Så det är ingen från min ”riktiga” släkt som kommer komma. Utom Harry då.

 

Jag reser mig upp och går och tar emot presenterna ifrån Ryan, Wendys systers man, och lägger de på bordet. Sedan går jag och sätter mig i soffan igen. Nate kommer springandes mot mig och så ställer han sig framför mig.

 

”Mamma, upp!” säger han.

 

Han kan prata lite. Men han kan inte bilda hela meningar. Men man förstår alltid vad han säger ändå för så duktig är han. Nu är det bara Harry som saknas. Han lovade att komma och senast i morse frågade han om gatans namn så jag är säker på att han kommer. Men man kan aldrig undgå från att tänka att han kanske inte gör det.

 

Det plingar på dörren och alla kollar på mig och Nate. De vet att han ska komma så de fattar att det är han nu eftersom att alla andra är här redan. Jag ställer ner Nate på golvet och så tar jag tag i hans hand och så går vi mot dörren. Väll framme vid dörren känner jag mig osäker. Vad kommer han tycka om Nate?

 

Jag öppnar dörren och möts av Harry. När han ser Nate stelnar han till. Jag kollar ner på Nate jag också och han står lika förstelnad som Harry och bara kollar på honom. Harry börjar röra sig inåt när jag har backat och ställt mig jämte Nate som stod lite längre bort. När han är framme vid oss kramar han först om mig och sedan böjer han sig ner så att han är i Nates höjd.

 

”Pappa!” brister Nate ut.

 

Jag blir helt förvånad. Jag kollar ner mot Harry som har vänt upp sin blick mot mig. Han har fått tårar i ögonen. Förmodligen glädjetårar. Jag ser på Harry hur stolt han blir. Harry sträcker ut armarna mot Nate och Nate skyndar sig in i hans famn och kramar om honom. Jag blir helt rörd jag också och får tårar. Såklart är mina glädjetårar dem med. Harry tar tag i Nate och så reser han sig upp. Nate kollar på mig med stora ögon och ett stort leende. Hans leende smittas av och jag ler lika stort tillbaka.

 

”Pappa!” säger han igen och pekar på Harry.

 

Både jag och hela min familj har varit noga med att visa hur hans pappa ser ut ända sedan han var under ett år och inte fattade något. Vi alla har alltid velat det så att han inte kallar min pappa och Wendy för mamma och pappa. Så det är inte konstigt att han vet att det är hans pappa för när han är inne på Adrianas rum brukar han gå fram till postern och peka på Harry och säga pappa.

 

Vi går tillsammans in i vardagsrummet och jag går och lämnar presenten från Harry till Nate på presentbordet. Sedan blir vi ombedda av min pappa att ställa upp oss tillsammans så det gör vi. Harry bär Nate och jag ställer mig jämte. Han tar ett kort på oss och sedan går vi alla och sätter oss vid bordet för att äta tårta.

 

Det är dags för Nate att öppna presenterna. Jag sätter mig på golvet med honom jämte mig. Han sitter inte kvar där länge innan han går till Harry. Han har verkligen varit fast vid Harry hela dagen. Så fort det är något så ska han ha hjälp av Harry. Så fort han ska sitta ska han sitta i Harrys knä. Det är bara Harry som gäller. Nate tar tag i Harrys hand och försöker dra med honom så Harry reser sig upp och följer efter honom. Han pekar på den tomma platsen jämte mig och Harry slår sig ner där och Nate är snabb med att sätta sig i hans knä.

 

Alla börjar skratta åt honom. Harry gör det med och så blir han röd i ansiktet. Så gullig. Jag öppnar den första presenten som är ifrån Wendys systers familj. Det är ett par shorts med matchande skjorta och hängslen. Riktigt gulliga. Jag tar nästa ifrån dem och det är en kartong med lego, något jag vet att Nate kommer uppskatta. I nästa paket från Wendys mamma och pappa finns också kläder. Två par uppsättningar med kläder. Han fick även två böcker och två bilar av dem också.

 

Nu är det bara Harrys present kvar eftersom att presenterna från oss har han redan fått öppna i morse. Det är ett ganska stort paket så jag börjar med iver att öppna det. Där i ligger en outfit som är typiskt för Harry, bara i mindre format. Där i ligger också ett foto honom och killarna som han har ramat in. Han förklarar att han vill att Nate ska ha ett kort på sin pappa och sina farbröder på sitt rum. När han får frågan om de vet om Nate är han snabbt med att säga att dem inte gör det än. Det ligger också ett pussel där i och massa One Direction-saker. Han vill att man verkligen ska veta vems son han är.

 

Han säger att han har en present till och går ut till en bil han har hyrt där han har den. Alla följer efter honom och väll där ute ser vi att det är en mini bil han har köpt. En sådan där bil som man både kan köra med el och kan trampa själv. Och det vara alla presenter från Harry. Han är verkligen helt underbar och har verkligen lagt ner mer tid på presenter än vad han behövde. Men jag blir bara glad, det visar att han bryr sig.

 

När kalaset är slut stannar Harry kvar. Vi vill ha lite ensam tid bara vi tre så vi går in på mitt och Nathaniels rum. Medan Nate leker med sina nya leksaker sätter vi oss i sängen för att prata.

 

”Så, nu till den stora frågan. Hur arg är du på mig?” frågar jag honom.

”Arg. Kan vi inte gå en runda sedan och prata igenom allt? Bara du och jag när han har somnat,” säger Harry.

”Du är jäkligt bra på att låtsas vara glad i alla fall,” säger jag.

"Well.. Jag har döljt min smärta i två år så jag är ett riktigt pro nu."

---

Aww, finns det något gulligare än far och son relationer?? Nä, tänkte la inte det!!! Och Harry är arg på Spencer. Inte så konstigt dock, det hon har gjort är inte schysst även om det var för hans bästa enligt henne. Och sure, det är jag som har skrivit det och som har hittat på det men jag måste bara säga att jag gillar inte det där Harry säger i slutet! Haha, jag blir arg på honom och det är ändå jag som har hittat på allt. Störd? Definitivt.

Och sedan vet jag inte om jag gillar detta kapitel eller inte bäääh! 

12 för nästa babes! ;) 

Kram på er! ♥